Ordlista

Bult

Det är en cylindrisk ståltapp utan gängor. Stålbyggnadsskruv (SB-skruv) kallas ofta felaktigt för bult. SB-skruv heter dock ”Bolt” på engelska.

Diagonaler

Diagonalerna binder ihop under- och överram och skapar ett nät med trianglar som bygger upp fackverkets struktur.

Delning

Mått mellan diagonalerna utefter överramen, kan även benämnas ”fackvidd”.

Dubbelfack

Ett sätt att dra diagonalerna, se figur 1. 

Egenvikt

Den vikt som fackverket väger. Den blir en belastning som läggs till de permanenta lasterna.

Enkelfack

Ett sätt att dra diagonalerna, se figur 1.

Fackvidd

Mått mellan diagonalerna utefter överramen, kan även benämnas ”delning”.

Formfaktor

För snö och vindlast finns olika formfaktorer som beskriver hur stor belastningen blir i olika delar. Dessa formfaktorer tas fram efter empiriska formler som bygger på historisk data och i vissa fall tester i labb, som exempelvis vindtunneltest.

Hu-mått

Mått från överkant upplag till underkant underram. Se figur 1.

Installationer

Belysning, ventilationsrör och annat som hängs upp i underramen brukar benämnas installationer. Dimensioneras med en generell last, typ 0.05 kN/m2, och kan då placeras valfritt utefter underramen.

Kaplista

Lista med dimensioner och längder för effektiv kapning av de material som behövs. Listan anger enbart vad som ska kapas, inte hur man kapar (klippa, såga eller skära).

Kontinuitetsfaktor

Takplåten bildar en lång kontinuerlig ”balk”. Detta för med sig att lasternas fördelning omfördelas ogynnsamt vilket måste beaktas.

Kulör

Om fackverken ska målas finns det några olika standardkulörer att välja mellan. Vanligast är NCS S 3500-N, Mellangrå. Det går även att få annan valfri kulör, men då mot ett pristillägg.

Laster

Det som fackverket ska bära kan delas upp i olika typer av laster. Se permanent last och variabel last.

Lastfall

För att identifiera de mest ogynnsamma lastkombinationerna kombineras olika laster till olika lastfall enligt normens specifikationer.

Lock

Vid vissa typer av ytbehandling ”lockar” man rör och andra håligheter. Kan bero på att man inte kommer åt att ytbehandla ytor eller inte kommer åt att svetsa vissa fogar.

Lutning

Taket har en specifik lutning som speglar hur mycket ramarna lutar. 0 grader motsvarar en horisontell linje.

Montage

Montageledaren ansvarar för monteringen på plats, medan MAKU:s konstruktörer hjälper till med att kommentera montageplanen och beräkna stagningslast. Det är dock montageledaren som avgör hur montering och stagning ska genomföras.

Nedböjningskoefficient

Denna koefficient räknas ut för respektive balk. Den speglar då fackverkets böjmotstånd i styv riktning. Multiplicerar man koefficienten med en linjelast i exempelvis bruksgränstillstånd så får man nedböjningen i detta bruksgränstillstånd. Så koefficient gånger linjelast ger nedböjning i mm för respektive linjelast.

Nockhöjd

Höjd från nocken på ett fackverk till underkant underram. Normalt den högsta höjden på fackverket.

Norm

Ges i Sverige ut av Boverket. Där specificeras det hur man ska dimensionera och räkna på fackverk och andra byggnadskomponenter. Idag gäller eurokod med ett svenskt tillägg som kallas EKS.

Nyttig last

Är en variabel last som består av människor, fordon och inredning.

Permanent last

Laster som är ständigt närvarande, såsom egenvikt från material som fackverk, takplåt och isolering.

Skruv

Cylindrisk ståltapp med gängor. Stålbyggnadsskruv är märkta med ”SB” och kallas även för SB-skruv. Se bult.

Skruvskarv

För att underlätta transport eller varmförzinkning delas fackverket ibland med en skruvskarv. Fackverket byggs i verkstaden i ett stycke för att säkerställa rätt passform, och skarven gör det möjligt att montera ihop det på plats.

Sidostag

På stora, öppna skärmtak, där vinden kan påverka underifrån, kan sidostag behövas för att förhindra att underramen knäcks ut eller böjer sig, vilket annars riskerar att orsaka att fackverket kollapsar.

Sidostabilitet

Fackverkets överram måste vara sidostagad för att det ska fungera på rätt sätt. Lägger man högprofilerad takplåt på taket sidostabiliseras överramen av denna. Har man ett tak med åsar så stabiliseras överramen i de punkter som åsarna ligger i. För ett primärfackverk sidostabiliseras överramen vid de punkter där sekundärfackverken landar, se figur 9?.

Spännvidd

Beteckning avståndet mellan mittpunkterna på upplagen, även ”cc upplag”.

Tätsvets

För högre ytbehandlingsklasser och för varmförzinkning ska alla fogar svetsas. Detta för att undvika att spalterna läcker rost.

Underarm

Består normalt av två (2) stycken vinkelprofiler som samverkar, se figur 3.

Upplagsben

Ben i KKR-rör, HEB eller UPE profil som förbinder ramarna med upplagsplåten, se figur 2.

Upplagsplåt

Den plåt som svetsas på fackverket och har hål för att kunna skruvas fast, exempelvis mot en pelartopp. Skruvmontering på plats är att föredra. Se figur 2 och 4.

Variabel last

En last som förändras över tid, exempelvis snölast, vindlast och nyttig last, och som påverkas av väder, årstid och tid på dygnet.

Varmförzinkning

En typ av ytbehandling där stål doppas i smält zink, vilket ger ett hållbart skydd mot väder och vind.

Vertikal

Är en diagonal som ligger helt vinkelrätt mot överramen, se figur 1.

Ytbehandling

För att skydda stålet mot rost brukar man ytbehandla det på något sätt. Det vanligaste är att man blästrar och sedan målar fackverken. Då får man ett rostskydd som under normala betingelser håller i många år.

Åstak

Vanligt förekommande förr och idag på vissa enklare byggnader. Det ligger då åsar, långa sekundärer, mellan fackverken som bär en tunnare plåt, se figur detaljer. Åsarna kan vara typ Z-åsar i stål eller åsar av trä typ plank.

Överhöjning

Fackverken överhöjs normalt för hela egenvikten samt halvt reducerad variabel last, se figur. Fackverket byggs då som en båge och kommer att röra sig kring sin nollnivå beroende på hur mycket variabel last som fackverket belastas med.

Överkragning

Den del som sticker ut utanför upplaget, se figur 2.

Överarm

Består normalt av två (2) stycken vinkelprofiler som samverkar. Se figur 3.